Källarrenovering i Långbro – mellankrigstidens betongkällare
Betongkällare från mellankrigstiden ser moderna ut men skiljer sig på flera punkter från det som gjuts idag.
Betongen är ojämn i kvalitet. Blandningen gjordes på plats, och tätheten varierar inom en och samma vägg.
Armering saknas eller är sparsam. Väggarna bär genom sin tjocklek, inte genom stål.
Och gjutningen skedde ofta direkt mot jorden: väggens utsida har den form marken hade, med håligheter och gruskorn i ytan.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av betongens skick och täthet
- Kontroll av sprickor och deras karaktär
- Bedömning av var fukt tar sig igenom
- Åtgärd anpassad till en vägg utan armering
- Försiktighet vid håltagning och infästning
- Bedömning av tidigare invändiga behandlingar
- Besked om vad som går att åtgärda inifrån
Så går det till
Bedömningen
Betongens täthet varierar — vi kontrollerar var.
Sprickorna
Karaktären avgör om de är sättningar eller krympning.
Ingreppen
Håltagning görs försiktigt i en oarmerad vägg.
Historiken
Tidigare invändiga behandlingar bedöms.
Beskedet
Vad som går att lösa inifrån och vad som inte gör det.
Källarrenovering Långbro i hela Älvsjö
Att tätheten varierar inom en och samma vägg är det som gör en mellankrigskällare svårbedömd, och det förklarar varför fukten ofta syns fläckvis. Betongen blandades för hand i satser; en sats med mer vatten eller sämre packning gav ett parti som släpper igenom betydligt mer än partiet bredvid. En vägg kan därför vara torr på tre meter och blöt på en, utan att något är fel med dräneringen just där. Att kartlägga var fukten kommer in är mer värt än att behandla hela väggen. Det andra är att avsaknaden av armering ställer krav vid håltagning. Ett hål för ett rör eller en infästning för en hylla påverkar en oarmerad vägg mer än en armerad, och stora öppningar kräver att lasten hanteras. Det tredje är att ytan på utsidan är ojämn eftersom den gjöts mot jord, vilket påverkar hur ett utvändigt skydd sitter.